Två gränser avgör: bolånetaket, som är en regel, och bankens kvar-att-leva-på-kalkyl, som är en bedömning. Den lägre av dem blir ditt lånelöfte.
Sedan 1 april 2026 får bolånet vara högst 90 procent av bostadens värde. Resten - minst 10 procent - måste du ha som kontantinsats. På ett hus för 3 500 000 kr betyder det ett bolån på högst 3 150 000 kr och en kontantinsats på minst 350 000 kr.
Taket räknas på det lägsta av köpeskillingen och bankens egen värdering. Budar du över värderingen får du täcka mellanskillnaden själv, utöver kontantinsatsen.
Här sätter banken sina egna regler, och det är oftast den här gränsen som slår först. Banken räknar med en stressränta som är rejält högre än den ränta du faktiskt får - vanligen 7-8 procent - och lägger på amortering, driftkostnader och en schablon för levnadsomkostnader. Blir det minus i den kalkylen sänks lånelöftet, oavsett vad taket säger.
Fram till 1 april 2026 fanns ett skärpt amorteringskrav: lånade du mer än 4,5 gånger hushållets bruttoårsinkomst tillkom en extra procent i amortering. Det kravet är borttaget. Skuldkvoten finns däremot kvar som ett internt mått hos bankerna, och många drar en egen gräns runt 4,5-5,5 gånger inkomsten. Ligger du över får du räkna med fler frågor och en snålare kalkyl.
Ett lånelöfte gäller typiskt tre till sex månader och är villkorat: banken kan dra tillbaka det om din inkomst ändras, om värderingen av just det hus du budar på blir lägre, eller om huset visar sig ha större brister. Vinner du en budgivning gör banken en ny bedömning av det specifika objektet innan lånet betalas ut.
Den guidade kalkylen frågar efter inkomst, kontanter och husets uppgifter och visar vad månadskostnaden landar på - både vid den ränta du räknar med och vid en stressränta. Vill du styra varje antagande själv finns den fullständiga kalkylatorn.
Senast genomgången 2026-08-22. Regler och avgifter ändras - hittar du något som blivit inaktuellt, hör av dig.